-
1 barba
barba, ae, f. ( für *farba, Grundform *bharda, ahd. bart), der Bart, I) eig.: a) am Menschen, capillus et barba magna, Varr.: capillus et prominens barba, Sen.: hirsuta barba et in acutum prominens, Amm.: barba longa, Ov.: barba promissa, Vollbart, Nep.: barba immissa, Verg. u. Sen. rhet.: barba demissa, Sen. rhet.: barbā et capillo promisso, Liv.: promittere barbam, Liv., crinem barbamque, Tac.: barbam radere, Suet. u.a.: barbam tondere, Cic.: barbam ponere, Hor. u. Suet.: barbam recīdere, resecare, Ov.: barbam vellere alci, jmd. am Barte ziehen (eine schwere Beleidigung), Hor. – Plur. barbae, von einem starken Barte, Petr. 99, 5. Apul. met. 4, 31. – b) an Tieren, hirci, caprae, gallinacei, Plin.: polyporum = cirri, die Fangarme, Plin.: lupi, Wolfsschnauze (an der der Bart sitzt), Hor. sat. 1, 8, 42: tragelaphi habent menta promissis hirta barbis, Solin. 19. § 19. – II) übtr., der Bart an Gewächsen, nucum, die Wolle, Plin. 15, 88: barba tonsilis tenuium virgultorum, Plin. 17, 202. – Iovis barba, die silberblätterige Wollblume (Anthyllis barba Iovis, L.), Plin. 16, 76.
-
2 barba
barba, ae, f. ( für *farba, Grundform *bharda, ahd. bart), der Bart, I) eig.: a) am Menschen, capillus et barba magna, Varr.: capillus et prominens barba, Sen.: hirsuta barba et in acutum prominens, Amm.: barba longa, Ov.: barba promissa, Vollbart, Nep.: barba immissa, Verg. u. Sen. rhet.: barba demissa, Sen. rhet.: barbā et capillo promisso, Liv.: promittere barbam, Liv., crinem barbamque, Tac.: barbam radere, Suet. u.a.: barbam tondere, Cic.: barbam ponere, Hor. u. Suet.: barbam recīdere, resecare, Ov.: barbam vellere alci, jmd. am Barte ziehen (eine schwere Beleidigung), Hor. – Plur. barbae, von einem starken Barte, Petr. 99, 5. Apul. met. 4, 31. – b) an Tieren, hirci, caprae, gallinacei, Plin.: polyporum = cirri, die Fangarme, Plin.: lupi, Wolfsschnauze (an der der Bart sitzt), Hor. sat. 1, 8, 42: tragelaphi habent menta promissis hirta barbis, Solin. 19. § 19. – II) übtr., der Bart an Gewächsen, nucum, die Wolle, Plin. 15, 88: barba tonsilis tenuium virgultorum, Plin. 17, 202. – Iovis barba, die silberblätterige Wollblume (Anthyllis barba Iovis, L.), Plin. 16, 76. -
3 barba
ae f.1) борода (prominens Sen; hirsuta Amm; longa O; barbam promittere L, radere Su; tondere C); pl. длинная и густая борода Pt, Apbarbam alicui vellere H — дёргать кого-л. за бороду ( оскорбление)licet barbam auream habeas погов. Pt — будь у тебя хоть золотая борода (ср. «хоть семи пядей во лбу») ( бороды наиболее чтимых богов часто покрывались позолотой)2) у животных (b. hirci, caprae, gallinacei PM)b. lupi H — волчья морда3) у растений пучки волосков, пушок (b. nucum PM) -
4 Ziegenbart
Ziegenbart, aruncus (ἢρυγγος). – rein lat. barba caprae (der Ziege). – barba hirci (des Bocks). – Ziegenbock, - böckchen, s. Bock no. I, b.
-
5 incanus
in-cānus, a, um, ins Grau übergehend, fast grau, homo, Plaut. rud. 125: menta hirci, Verg.: barba, Colum.: caput, Suet.: poet., saecula, Catull.
-
6 incanus
in-cānus, a, um, ins Grau übergehend, fast grau, homo, Plaut. rud. 125: menta hirci, Verg.: barba, Colum.: caput, Suet.: poet., saecula, Catull.
См. также в других словарях:
Barba aronis — Barba aronis, ist Arum maculatum B. caprina ist Spiraea ulmaria; B. hirci, ist Tragopogon pratensis L. u. Tr. porrifolius L … Pierer's Universal-Lexikon
barbula hirci — The hairs growing from the tragus, antitragus, and incisura intertragica of the auricle of men after age 27 years. [L. dim. of barba, beard, + gen. sing. of hircus, goat] * * * tufts of hair in the ears … Medical dictionary
barbe — Barbe, f. penacut. Est proprement le poil qui croist aux joües, levres et menton, soit à l homme, soit à la femme, quand par grande virilité elle est ainsi velue, Barba, dont ledit mot est prins, car le poil qui croist en la teste et autres… … Thresor de la langue françoyse
CINYPS seu CINYPHUS — CINYPS, seu CINYPHUS Ptolemaeo, Africae fluv. prope Garamantas. Hircis olim plurimis abundavit. Virg. Georg. l. 3. v. 312. Nec minus interea barbas, incanaque menta Cinyphii tondent hirci. Silius, l. 3. v. 275. Tum primum castris Phoenicum… … Hofmann J. Lexicon universale